Videoinstallationen av Spegeln-Kairos, oktober 2014, är en rumslig triptyk som i en triangulär form visar tre simultana filmer som alla är femton minuter långa.
Vid sidan finns ett mindre rum där man kan lyssna till femton minuters personliga berättelser och ta del av omfattande bakgrundsmaterial och fotografier.
Installationen visas i ett svart rum med diskret ljussättning och har ett eget ljudlandskap som hör till filmerna.
Filmerna visar de tre aktioner som var med i föreställningen Spegeln-Kairos. I närgången och visuellt gestaltning får man följa deras solon som reflekterar temat spegel, kön och identitet. Åskådaren sitter inne i triangeln och kan välja fokus själv. Ljudet är en värld med droppande, skirt glas, återhållen röst och spröda pianoklanger.
Berättelserna är aktörernas egna, starkt personliga och handlar om hur man hittat sin identitet, om könstillhörighet och om olika sår som präglat tillvaron.