Eva Ingemarsson har nu inlett arbetet med sin nya föreställning Spegeln.
Spegeln är den första delen i en trilogi med produktionsperiod 2013-2017. Spegeln kommer att utgå ifrån människans spegelbild, hennes inre och yttre reflektioner och de förvrängningar som återkastas genom spegeln. Föreställningen kommer bland annat att fokusera på olika identiteter utifrån kön och kropp. Arbetet är inspirerat av Tarkovskijs film Spegeln, av Judith Buttlers reflektioner kring identitet, kön och vår sårbarhet att “vara kropp”. Men även av Jacques Lacans teorier om Spegelstadiet, hur människan kan tänka om sig själv, kan uppfatta sin egen kropp i förhållande till sitt eget jag och hur denna uppfattning påverkar och formar den mentala bilden.
Det sceniska rummet består av faktiska speglar, projektioner, svävande objekt med olika genomsläpplighet och former. Med hjälp av olika ytor blottläggs en inre värld av olika gestalter. Åskådaren förflyttar sig mellan olika rum, iakttar och blir medskapare till reflektioner och möten som sker mellan dansarna och deras gestalter.
Föreställningen Spegeln söker svar på flera frågor:
Vad händer i mötet mellan våra yttre och inre världar?
Hur påverkas vi av speglingen av oss själva?
Hur upplever man kroppen som sedd utifrån?
Hur upplever vi vår sårbarhet i att ”vara kropp”?
Hur skapas och omskapas identitet genom kön?
Premiär september 2013
