Karin Jattas originalkostym som syddes för 30 år sedan.
Läs mer →Under två dagar har Eva Ingemarsson befunnit sig på scenen för att packa upp presenningar för nyuppsättningen av Skuggbild- 30 år efter urpremiären 1992.
Ljussättare Anna Wemmert har varit på plats för att återskapa det scenljus som hon skapade för Skuggbild till premiären 1992.
Anna Wemmert kollar igenom gamla gobos.
Den 3 februari 2022 sätts Skuggbild upp igen, 30 år efter urpremiären.
Skuggbild var Eva Ingemarssons första längre solokoreografi. Hon dansade själv i detta stycke och fortsatte här att utveckla sitt intresse för att använda skiftande material i dans och scenografi. I Skuggbild 30 år senare dansar den yngre dansaren Kyrie Oda.
Dansgolvet utgörs av ett flertal gamla, grova presenningar. “Kvinnlig magi på stelnat hav” skrev DN 1992. Dansaren sätts ur balans och tvingas söka nya platser i rummet. Dansgolvet fungerar många gånger som en partner för dansaren. Genom att täcka golvet med presenningar blir underlaget ojämnt och buckligt istället för den jämna golvytan, dansaren sätts ur balans och tvingas söka nya platser i rummet hela tiden.
Presenningen kan vara tryggheten, mörkret man kan gömma sig i; men den kan också vara det tröga, orörliga, tunga. Skuggbild uttrycker kluvenheten mellan att vilja gömma sig och att vilja träda fram och blotta sig.
Kompositören Niklas Rydén, som gjort musiken till flera av Eva Ingemarssons föreställningar, valde till Skuggbild att använda sig av bandad elektronmusik, byggd på olika samplade ljud. Originalmusiken från 1992 används i nyuppsättningen.
Föreställningen spelas på Atalante mellan 3 – 20 februari 2022.
Skuggbild från 1992
Koreografi Eva Ingemarsson.
Dans Kyrie Oda.
Musik Niklas Rydén.
Här finns en video från Skuggbild 1993.